Image by Karly Santiago

Värderingar är ett stort ord och inte alltid så lätt att få ett grepp runt.


Det går att förklara det ungefär såhär: värdering är den riktning du vill gå, medan mål är sådant du uppnår på vägen.


Kanske har du en värdering i att du vill ta hand om dig själv, och ett mål i att skapa goda sovrutiner. Ett annat exempel är att din värdering handlar om hur du vill att din relation ska se ut; att du vill vara i en kärleksfull relation med god kommunikation, där ni pushar varandra samtidigt som ni alltid stöttar. Där misstag är tillåtna och där skratten kommer ofta. Ett mål å andra sidan som rör din relation kan vara att du vill flytta ihop, eller att du vill gifta dig. Målen kan du bocka av. Du vet när de är uppnådda. Värderingen är något du lever efter hela tiden. Den kan självklart ändras, men den är med dig jämt.


So far so good.


Men vad händer när vi inte lever i linje med våra värderingar?


Säg att du har en värdering i att du vill ta hand om dig själv och se till att vara vid god hälsa, men alltid går och lägger dig senare än vad du egentligen vill för att ytterligare ett avsnitt på Netflix lockar.


Eller att du har en värderande riktning i att du vill ha en vacker relation med mycket kärlek och skratt, men aldrig säger nej när chefen ber dig att jobba över och därför kommer hem trött väldigt ofta; en trötthet som går ut över din partner.


Eller att din värdering handlar om att du vill göra jorden till en vacker plats och leva hållbart, men samtidigt inte kan låta bli att köpa nya kläder från ett fast fashion-företag varje gång du får lön...


Hur kommer det då kännas i dig?


Jag känner till och med under tiden jag skriver det här att det ger motstridiga, lite klibbiga känslor inombords.


Anledningen till att du vill känna till och leva efter dina värderingar är enkel: att inte göra det ger ångest. Att inte leva efter dina värderingar skapar ett motstånd i kroppen som bidrar till sämre tankar om dig själv, rastlöshet, besvikelse gentemot dig själv och frustration.


Det här händer även om du inte är helt hundra på din värdering, för jag lovar att den ligger där bakom alla lager och bara väntar på att utforskas. Problemet är att när vi inte vågar utforska värderingarna vi bär på och får den där känslan av ångest och besvikelse, men inte vågar erkänna vad den beror på, så bedövar vi den med ännu mer av det beteende som föder den.


Ett Netflix-avsnitt blir två. En kväll med online-shopping blir flera. En sen kväll på kontoret blir många.


När vi är ärliga mot oss själva och tillåter oss själva att faktiskt söka efter, utforska och sedan leva efter våra värderingar kommer vi uppleva mer harmoni. Det kommer bli lättare och lättare att välja utifrån intuition och hjärta, än utifrån ego och normer. Stressen och ångesten minskar. De bedövande aktiviteterna minskar då ännu mer. Vi känner oss ännu mer harmoniska. Den goda cirkeln är sluten.


Så vad är dina värderingar? Vad värdesätter du inom dina relationer, ditt jobb, ditt hem, din hälsa, din ekonomi, din egenvård och din framtid? Vad känner du egentligen kring kreativitet, hållbarhet, alkohol, sömn, aktiviteter och stora drömmar?


I vilken riktning vill du gå?


Hur tar vi egentligen hand om oss själva när vi inte har lärt oss det från början?


När vi snarare har fått höra att vi är otillräckliga, att våra känslor är för stora, att våra åsikter är fel eller att våra kroppar inte borde ta plats. Hur skapar vi då ett tillräckligt stort självvärde för att faktiskt vilja ge oss själva kärlek?

1) Att medvetandegöra är första steget.

Vad har du fått höra om dig själv från vårdnadshavare, lärare, andra barn, syskon, andra vuxna, under din uppväxt? Har du fått höra att du är för känslig? Att du borde skärpa dig? Har du fått höra att du borde ändra hur du ser ut, hur du presterar eller hur du pratar?


2) Vad har det här lett till?

Om du har fått höra att du alltid är så duktig i skolan... vad har det inneburit för dig? Att du alltid har varit mån om att prestera? Att du inte har trott att du är bra på något annat än just skolarbete?


Om du har fått höra att du är för känslig... vad har det lett till? Har du tryckt undan dina känslor? Har du undvikit att berätta vad du känner? Har du blivit rädd för andra människors reaktioner på dina känsloyttringar?

3) Hur vill du ha det istället?

Hur önskar du att situationen såg ut? Vad önskar du att du hade fått höra istället? Vad hade det inneburit?

4) Möt dig själv där

Ge dig själv det du borde ha fått som barn. Möt dig själv i smärtan, säg de ord du borde ha fått höra istället, visa det stöd du borde ha fått till ditt yngre jag. Gör det här genom visualiseringsövningar, guidade meditationer, healing eller genom att skriva till ditt yngre jag. Applicera sedan samma beteende på ditt vuxna jag. Om du önskar att du hade fått höra att du är älskad och tillräcklig precis som du är, hur beter du dig idag för att få dig själv att tro detta i nuet?


5) Öva, öva, öva

Att praktisera självkärlek tar tid, särskilt om vi inte har lärt oss det från början. Särskilt om vi bär med oss sår som säger att vi inte är värda energin, tiden eller till och med pengarna det tar. Därför behöver vi öva. Därför kommer det gå dåligt ibland. Därför kommer vi behöva börja om. Men därför kan vi också bli bättre på det.

Så vad behöver du för din praktik i självkärlek? Vilka föreställningar vill du ha om dig själv, egentligen? Hur kan du applicera de föreställningarna till både ditt inre barn och ditt vuxna jag, idag?


Ge dig själv en stund till att skriftligt reflektera kring dessa frågor. Det kan vara startskottet till en vackrare relation till dig själv.

Du är värd att tas hand om. Du är värd kärlek. Jag är ledsen om du inte har upplevt det hittills. Jag lovar att det är så oavsett.


Skulle du vilja göra 2022 till självkärlekens år? Vill du bli ditt mest magiska jag och ge dig själv det du förtjänar? Läs om hur jag kan hjälpa dig med just det här.

Att vi kan bli manipulerade av andra människor är ingen nyhet. Det är fruktansvärt smärtsamt och kan leda till själsliga sår, där vi får svårt att lita på andra, våga uttrycka våra känslor, ha kontakt med vår intuition och till och med tappar självtilliten. En form av manipulation kallas för gaslighting. Gaslighting handlar om att få motparten att tvivla på sig själv genom att förneka hens verklighet.


Det kan ske både i kärleksrelationer och vänskapsrelationer eller mellan vuxna till barn, som från föräldrar till barn.

Manipulationsformen uppkommer såklart ur något. Det kan exempelvis vara ett försvar, där man istället för att gå inåt och självreflektera skjuter ifrån sig det man har gjort fel och försöker få den andre att tro att det inte har hänt eller att hen har missförstått. Det kan också uppkomma ur en rädsla för att bli övergiven - en tanke om att personen kommer lämna en om man inte har den under kontroll och då utövar makt över hen. Projektion är ytterligare en orsak. Det kan exempelvis handla om föräldrar som är dåliga på att hantera sina egna känslor på grund av egna själsliga sår, som inte kan äga sina handlingar och därför säger saker som "du är så känslig" eller "du är så dramatisk". Det här beror på att personen känner skam eller andra "dåliga" känslor kring sitt eget agerande, utan att kunna hantera det. Det blir då lättare att projicera och skylla ifrån sig på någon annan - även sitt eget barn.

Jag har själv upplevt gaslighting i exempelvis en kärleksrelation. I början var det såklart mindre saker och mindre kommentarer. Personen fick mig att behöva försvara mina vänner genom att exempelvis uttrycka oro över att de inte tyckte om hen, eller kring vad jag pratade med mina vänner om när vi sågs utan hen. När jag ifrågasatte hens intentioner kring olika skeenden i vår relation las till slut skulden ändå hos mig.


Något jag ofta hörde i denna relation var att hen var den enda som verkligen förstod mig. Till slut trodde jag på det här och vågade inte berätta saker för andra, för att de inte skulle förstå. Det gjorde mig väldigt isolerad.


Hen fick mig ofta att tro att jag inbillade mig saker, att hen exempelvis inte "menade att snoka" när hen plötsligt råkat läsa mina sms. Att hen aldrig skulle göra så med flit.

Som jag förklarade tappade jag definitivt kontakten med mig själv och började tvivla mycket på mig själv. Var verkligen relationen så som jag uppfattade den? Allt kanske var mitt fel? Jag kanske inte borde..? Jag kanske borde försöka mer..? Hen kanske inte menade så..? Etcetera.


Det här gör att motparten har makten i relationen och behöver inte ta ansvar för sina handlingar, be om ursäkt, ändra sitt beteende eller ens reflektera över det.

Om du har upplevt gaslighting i någon slags relation: det var inte ditt fel.


Någon ville förneka din verklighet, istället för att ta eget ansvar. För människor som inte vill självreflektera, ändra sig och faktiskt till och med känna smärtan de kan uppleva av den skuld och skam de innerst inne känner, är gaslighting ett enkelt verktyg. Det är lättare att skylla på att någon annan minns fel, är känslig eller att det var ett skämt, än att stå upp för vad man har gjort, be om ursäkt och ändra sitt beteende.


Det här kan alltså ske både i kärleksrelationer och från vårdnadshavare till barn. Det kan handla om att som barn inte få vara ärlig med hur jobbiga vissa saker är, varken som liten eller när man blir äldre och försöker jobba på relationen.


Att bli medveten om att någon gaslightar dig är första steget. Du behöver också komma bort från relationen. Det kan vara svårt (men inte omöjligt) att bygga upp sin intuition och självtillit i en situation designad för att du ska sakna den.


För att bli medveten kan det vara en bra idé att börja skriva upp kommentarer eller ifrågasättanden som kanske ger dig skuldkänslor, ont i magen eller en dålig känsla. Där du upplever att du plötsligt ber om ursäkt för något du inte borde be om ursäkt för. För att bygga upp självtilliten kan man börja med att sätta ett litet löfte till sig själv som ska syfta till att öka välmåendet på något sätt, som ska göras dagligen men som får ta max 10 minuter. Det kan vara att meditera i fem minuter, skriva dagbok i tio minuter, läsa en sida ur en bra bok, ta en promenad eller bara befinna sig utomhus för frisk luft, och så vidare.


Och kom ihåg att det inte är ditt fel. Du är inte svag på något sätt. Du är magisk.

1
2